Jag läser om 2009 års nobelpristagare Herta Müller och hennes kamp för att bevara sin identitet eller kanske mer att få vara den som själv skapar sin identitet. Den kampen för hon mot det gamla hemlandet Rumäniens underrättelsetjänst Securitate.
(Nedan föjljer ett utdrag ur en artikel skriven av Müller för tyska Die Zeit och publiserad i DN i förbindelse med nobelpriset.)
Attrappen och dess egna vägar
I min personakt är jag två olika personer. Den ena heter ”Cristina”, är statsfiende och bekämpas. För att kompromettera denna ”Cristina” producerades i förfalskningsverkstaden hos avdelning D (Desinformation) en attrapp med alla tillbehör som skadar mig mest – systemtrogen kommunist, skrupelfri agent.
Vart jag än kom tvingades jag att leva med denna attrapp. Den förföljde mig inte bara, utan skickades ibland i väg innan jag kom i väg. Trots att jag från början och alltid skrivit mot diktaturen går den här attrappen sina egna vägar. Den har gjort sig självständig. Trots att diktaturen är passé sedan 20 år svävar den här attrappen fritt omkring.
För hur länge?
Herta Müller/Översättning: Björn Sandmark
http://www.dn.se/dnbok/herta-muller-1.971397

2009 tilldelas Herta Müller Nobelpriset i litteratur med motiveringen att hon ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap. Hon är den tolfte kvinnan som tilldelas Nobelpriset i litteratur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar