Simulacra överallt

Jean Baudrillard 1929 - 2007

Jag har svårt att slita mig från Jean Baudrillard. Hans tankar har en hypnotisk verkan. Det är svårt att förstå hans språk, samtidigt som jag tror att jag vet vad det handlar om. Första raderna i Baudrillards bok Simulacra and Simulation (tidigt 80-tal) lyder: ” The simulacrum is never what hides the truth - it is truth that hides the fact that there is none.
The simulacrum is true.
-Ecclesiastes." Enligt min översättning skulle det betyda att Simulacrum inte döljer någon sanning utan att det är sanningen som döljer att det inte finns någon [sanning]. Simulacrum är sann. Jag kan förstå det, därför att jag själv inte tror på någon egentlig sanning. Att idén om att det skulle finnas någon sanning förvirrar och missleder människan att inse sanningen; att det inte finns någon. Idén om sanning är viktig för de som har makten i världen, politiker, presidenter och finansmarknader. Det är sanningen som är insatsen i det stora maktspelet. Utan sanning hade de inget att bestämma över. Om människorna verkligen skulle förstå att sanningen är något man själv skapar genom att tro – ungefär som när man bygger interaktiva världar på internet – skulle de som styr vara överflödiga. Vad eller vem är då Ecclesiastes? Efter en titt i NE förstår jag att det kan vara boken Predikaren i gamla testamentet. Simulacrum är latin och står för beläte, gudabild, skenbild m.m. (Salenius, A. G. G. Latinsk – svensk ordbok 1920, Stockholm: Aktiebolaget Hiertas Bokförlag.) Enligt NE: simulacrum [simju'leikrəm] subst. /plur. simulacra/ imitation; falsk bild, skenbild. (http://www.ne.se/sok/Simulacrum?type=NE) I Svensk Uppslagsbok (1953) står också ordet i betydelsen skenmanöver. Jag slår upp predikaren i Bibeln men kan inte hitta just Baudrillards passage. Men min bibel är på svenska, kanske ett problem här… Jag hittar flera träffar av ordet Simulacra i den franska filosofiska litteraturen och bl. a. en fransk diktsamling från 20-talet med denna titel. En annan som använt sig av ordet är Karl Marx. Han har skrivit om hur människans fokus på varan ger den status som gåtfull fetisch. (Bildanalys s.330)
Baudrillard tar alltså upp en tråd som påbörjats sedan länge och knyter an till modern tid. Ordet skenbild leder osökt till Platons beskrivning av världen. En grotta där människor sitter fjättrade i bojor vända mot en vägg där vi genom eldens sken ser skuggor av den riktiga (sanna) världen utanför grottan. Men ur stånd att vända oss mot det som är äkta tolkar vi skuggspelet på väggen för den riktiga världen. Denna historia ligger också tillgrund för filmen Matirix från 1999, där huvudrollsinnehavaren lyckas vakna upp ur det dvalliknande tillståndet han är fången i för att se världen som den verkligen är. Innan han vaknar kan man se hur han ur sin hylla tar fram Baudrillards bok Simulacra and Simulations.



I Matrix har den fiktiva drömvärlden blivit ett med riktiga världen genom något som kan tolkas som datorkoder genererade av de robotar som tagit över världen. De nedsövda människorna är fångna i en drömd värld där denna genom datorkoder genererade värld ses som den sanna världen. Baudrillard gillade inte Matrix. (The Conspiracy of Art) Den handlar trots allt om att rädda den sanna världen och ge den tillbaka till människan. Enligt Baudrillard finns inte den sanna världen mer än som ett antal modeller, överenskommelser och nostalgi. ”It is truth that hides the fact that there is none.”


En drömvärld?