6. Kontakt

Har besökt Sjömanshustrun! Tittat på hennes utsikt. Hon ser tunneln. Hon ser allt. Hon vet.

Känns bara just nu som jag inte vet någonting. Vad var det jag ville, vad var min fråga? Uppe i tornet ser allt så fint ut. Göteborg skiner. Ovanför [molnen) skiner alltid solen. Jag tittar ner på min utvalda plats. Ett obetydligt litet mörkt hål. En bagatell. Tänker på hur man som vuxen kan uppleva de små barnens bekymmer som bagateller. Att de uppförstorar. När jag är där nere, vid tunneln, är det läskigt. Fysiskt påtagligt. (Jag minns att någon i vår utbildning har pratat om detta med kroppen och hur den relaterar till rummet. Det fanns ett begrepp...? Någon som vet?) Man kan inte förstå om man inte är eller har varit där. Men alla har varit barn. Som vuxna har vi oftast glömt hur det kändes. Det är så viktigt, för rumsupplevelsen/världsuppfattningen, hur man tar sig sig fram i rummet. Om man är stor eller liten, kryper eller dansar, om man är naken eller tjockhudad.

Miru Kim
http://api.ning.com/files/QadNflQGFkgNVsTVnAUQSKVguQ4BeJcg2PRmu*8cin-hAiNumy1ONmGgfGJyGK8jkEkVmrNJ4xXWajZV7v508qYNkBA4kVAE/MiruKimOldAqueductBronxNY.jpg


Kanske är det en möjlighet, att om vi inte har en plats i staden, kan staden ha en plats på oss.
Design:Skyward

Annika Berger är en göteborgare som skapar kläder med urban natur som tema. En estetik som uttrycker urban kamouflage. Designidén bygger på ett forskande i relationen mellan staden och innevånarna där hon upptäckt motsägelser som kärlek/hat och rädsla/komfort. Skyward är ett unisexmärke och utmärks av det överdimensionerade.

Lite mer av Bergers kläder här (vet inte varför adresserna måste vara så jädrans långa!): http://images.google.se/imgres?imgurl=http://doshaburi.shop.multilingualcart.com/ori/30016/goods_img/goods_1502_1.JPG&imgrefurl=http://doshaburi.shop.multilingualcart.com/goods_en_eur_1502.html&usg=__FMap0ZqyP4YjGo-tt3kGk3fP3EY=&h=350&w=350&sz=14&hl=sv&start=156&um=1&tbnid=GBmZEEYskO9WyM:&tbnh=120&tbnw=120&prev=/images%3Fq%3Dskyward%26ndsp%3D15%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26start%3D150%26um%3D1

Kläderna visades under årets kulturkalas på Götaplatsen och recenserades då av GP:s utsända Kajsa Widegren som en postindustriell dystopi:) En blandning av industri- och hamnarbete, som hon kopplar till historien om det förflutna Göteborg, en historia om stadens industriella uppgång och fall. (ännu en göör lång adress nedan)
http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.gt.se/polopoly_fs/1.1670421!slot100slotWide75ArticleFull/3447786819.jpg&imgrefurl=http://www.gt.se/nyheter/2.1616/1.1670399/modet-repar-mod&usg=__oqAsrU5bx1ejfUkW22lc9jkJKE8=&h=231&w=420&sz=18&hl=sv&start=26&um=1&tbnid=BCHV8Kqw38mlqM:&tbnh=69&tbnw=125&prev=/images%3Fq%3DAnnika%2BBerger%26ndsp%3D15%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26start%3D15%26um%3D1

5. Von oben

Hon ber för de döda. Hon lyser för oss i vår andliga nöd.
Hon är gammal. Hon är upphöjd.
Där nere finns de andra. De vanliga dödliga syndiga.
De förtappade andas i mörkret. I skuggorna.
Be för mej!


(http://www.sjofartsmuseum.goteborg.se/)

Ett stenkast från min sjaskiga tunnel står ett av Göteborgs landmärken; Sjömanshustrun (av Ivar Johnsson rest 1933). Det är en bronsskulptur av en väntande kvinna/ hustru/ mor upprest på en hög s k kampanil, ett 49 meter högt torn.

Där står hon och sörjer och ber i alla väder, den kvinnliga dygden på en pidestal. En andlig fyr (Sjöfartsmuseets hemsida). Ett fallosmonument förståss. Vad blir min tunnel då? Det motsatta? Ett hål i marken, ett dåligt hål i marken. Ett unket hål på samhällskroppen. Kan min tunnel ta kvinnlig form? Till det yttre, hur skulle hon se ut? Jag kom att tänka på ett bokomslag jag sett för några år sedan.


Författaren Charles Bukowski här, med ( enligt texten) ett ligg.

Han ser nöjd ut. Är hon? Är hon min tunnel?. En plats utan självrespekt. Det är mörkt och ingen vill byta lampan. Du sover där när inga andra möjligheter finns. Ett glömt hål på samhällskroppen. Förbisedd och överkörd.

I mörkret drömmer min tunnel. Om att bli stor. Viktig. Någon. Att inte längre vara förnedrad och oönskad. Om att bli upplyst! Därför växer den. Sträcker sig mot ljuset. Rosa tunneltarmar som kommer ut och slingrar sig mot staden. Upp till sjömanshustrun? Alientunnel. Om vi inte ser tunneln, ser den oss. Kommer den till oss. Den kommer tillbaka. ”The return of the dark tunnel”. ”Dark Passage” är ett bra namn. Det är en gammal 40-tals film med Humphrey Bogart och Lauren Bacall. Huvudpersonen är på rymmen från fängelset och byter ansikte med hjälp av kirurgi. Länge ser vi allt ur hans synvinkel. Med bandage och allt. Kanske filmens titel anspelar på den mörka passage man skall igenom för att komma till världen. Att bli född, återfödd.

Dark Passage (1947)

Ett nytt fejs. En ny fas?

4. Descending

Metropolis 1927

Jag försöker materialisera mig. Fånga bilden. Det är svårt. Handling. Den biten är alltid svårast. Tanke - ord - handling. Att lita på materien.

Kunskapskanalen glittrar i den annars så grå pölsa som svt serverar. Jag vill slå ett slag för dokumentären: Tatuerad för strid (hos tatueraren släpper de amerikanska soldaterna fram alla känslor), nu på måndag 23:00! Om man aldrig insett att bilden helar, har man beviset här. Tatueringarna är inte vackra eller trendiga, de är livsnödvändiga. Hade varit så bra underlag för diskussioner i klassrummet, om bildens betydelse.

(http://svt.se/2.118431/tatuerad_for_strid?lid=puff_1730097&lpos=lasMer)

Kunskapskanalen visade också i helgen Eric M Nilssons film: Vad som helst - till synes (-77). Han beskriver det ogripbara i förordet till sin film, att luften runt oss bär på en egen verklighet. Den kan man fånga. Det vanliga är att vi konstruerar, har s.a.s frågeställningen klar, medan verkligheten har mer att ge. Flummigt, men bra! Som hans film bevisar. (jmfr sokratiskt samtal.) Nu har den redan gått, men man kan beställa en samlingsbox med några av Nilssons filmer på svts webbshop. (http://butiken.svt.se/system/search/product.asp?id=793) Nä, jag får inte provisjon.

3. Tunneldrömmar

Min tunnel drömmer!


Den drömmer om att bli stor.


som en tunnelbanestation


en stor tunnelbanestation


eller en tunnel till ett äventyr


en plats för människor att känna hopp och sköna känslor i.

2. Tankar under gång

What is this place? En liten undergång, en plats med dålig karma? När jag ber någon av mina familjemedlemmar att ta vägen igenom tunneln med mig, är det inte särskilt populärt. Det är obehaglig, även om det bara är en liten gång på kanske tio meter. Som jag skrev i tidigare inlägg, är ett av få möten här med en man inrullad i en matta för ett antal år sedan. När jag studerar tunneln noggrant kan jag hitta spår som tyder på att detta är ett nattläger för en och annan vilsen stackare.

Jag tycker tanken om den bortglömda - eller överblivna - platsen är spännande. Även om jag måste övervinna vissa äckelkänslor som kommer av dessa platsers brist på just omtanke. Ner i detta hål sjunker en blandning av skräp, avgaser, kiss. Platserna finns inte i stadens direkta medvetande. Liksom förträngda fickor. Perfekta platser för ljusskygga verksamheter. På gott och ont.

Men nu, med detta gestaltningsprojekt, blir jag utmanad att verkligen SE dessa platser! Och jag kan välja. Jag väljer gott. Jag väljer att se det som en plats som inte är benämd. Ett främmande som ger överraskande möjligheter. Kan jag ladda platsen med nytt? Skulle jag våga sova här? Jag ryser när jag tänker mig själv i en sovsäck i mörkret intill den skrovliga stenväggen. Kanske inuti en matta inte är så dumt. Den är hårdare...

I mitt huvud snurrar nu kända platser i nya/oväntade skepnader:

Tokyo, Tetsuya gjorde intryck...


Stadskärnan Shibuya Center Town.


Samma plats omvandlad av fotokonstnären Hisaharu Motodo (HYPERLINK "http://www.pinktentacle.com/2007/05/neo-ruins-lithographs-of-post-apocalyptic-tokyo/" )

Världens längsta konstutställning: Stockholm tunnelbana!

Stockholms tunnelbana har 91 stationer med konst i någon form och räknas därför som en av världens längsta konstutställningar. Varje år visar de dessutom tillfälliga utställningar och verk av unga konstnärer i början av sin karriär. Minst en gång i veckan anordnas guidade konstturer för en kostnad av giltig färdbiljett
http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1666

Safari 7, an eco-urban classroom.
"Safari 7 is a self-guided tour of urban animal life along New York City’s No. 7 subway." (från hemsidan)

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://farm1.static.flickr.com/212/492772525_d8803eb637_o.jpg&imgrefurl=http://bldgblog.blogspot.com/2007/05/tokyo-revelation.html&usg=__9Z6TIrPogUESWzqGJkdmOTXwLDU=&h=394&w=468&sz=84&hl=sv&start=48&tbnid=m6V40jfgH_HKZM:&tbnh=108&tbnw=128&prev=/images%3Fq%3DTokyo%26gbv%3D1%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26start%3D40